Siena

6 Jul

En av de första utflykterna vi gjorde när vi väl var på plats utanför San Gimignano var till Siena. Vi var där för några år sedan och tyckte att det kunde vara väl värt resan dit att vara där igen. Samma dag åkte familjen Hagström också dit och vi tänkte att vi kunde träffas och äta lunch.

Vi parkerar bilen alldeles i närheten av stadion och vandrar in i staden. Martin tar upp telefonen och ringer till Jonas för att höra var de är och hur vi ska träffas. Samtidigt som de pratar ropar Ina att hon ser oss. De sitter alltså på en restaurang som vi stannar utanför och ringer till dem. Skumt. Det var alltså inga problem att sammanstråla.

Och sedan körde vi obligatorisk sightseeing.

Doumo:

Piazza del Campo:

Och miljön i staden:

På kvällen när vi kom tillbaks till vår vingård var det ett betagande ljus att vi var tvungna att stanna och fota omgivningarna.

_DSC6364_DSC6365_DSC6371_DSC6343

Annonser

Sommarförkyld

6 Jul

Regnet fullständigt vräker ner här i Skåne. Vi väntar på att det ska torka upp så att vi kan 1. Klippa gräset och 2. Måla planket. Det känns inte som att det kommer att ske inom någon överskådlig framtid.

Men ändå är det ganska skönt med regn, när man som jag sitter inne med världens förkylning. Jag har till och med sjukskrivit mig. Jobbigt det där när kroppen bara vill ligga i soffan och läsa, titta på TV och slumra, men huvudet vill ut i trädgården, rensa, klippa, fixa, måla. Och då är det ju ändå ganska bra att det regnar. Så kan sommarens portion av regn komma nu (tänk om det var så!) så att resten blir solig och fin och vi kan klaga över att det är för torrt i stället.

Det är konstigt hur snabbt man glömmer hur man suckade över 34-gradig värme kl 7 på kvällen.

_DSC6391

Paradiso

3 Jul

Nästa anhalt efter Como-sjön var San Gimignano i Toscana, Italien. Här mötte vi upp med lilla svägerskan och hennes familj. Vädret som varit ganska ostadigt började förändras mot det mer stabila och jättevarma.

Vi bodde på ett fantastiskt härligt ställe, en vingård med de mest underbara omgivningar. Stället heter Poderi del Paradiso och finns här. Vi bodde i lägenheten som heter I Limoni som låg i det stora huset. I samma hus bodde svägerskan med familj, men i egen lika fin lägenhet. Som en liten bonus kom Annelie och Jonas med Ina och hennes kompis även dit på söndagen. Så vi var ett rejält gäng. Härligt! Utanför vår lägenhet låg en jättestor uteplats så var det där vi åt, och satte ihop våra utebord till ett rejält långbord.

Semesterhälsningar

29 Jun

Idag som förr vill vi ju gärna förmedla vad vi gör och var vi gör det på vår semester. Vi lägger in ett foto på Instagram, en kommentar på Facebook eller kanske en snabb glimt på Snapchat. Jag gör det och många med mig. Men varför? Vad är det som gör att vi har ett sånt behov av att visa omvärlden?  Och är det ett nytt fenomen? Ja, kan det tyckas, men så kom jag att tänka på hur vi gjorde förr.

Kommer ni ihåg när man var utomlands och nogsamt packade ner sin adressbok. Här skulle det minsann skrivas vykort. Det skickades inte bara vykort till de som stod nära utan även till dem som mer var bara bekantskaper. Alla skulle ha ett kort. Jag minns att jag var en mästare på det där. Men det gällde att vara snabb. Helst skulle kortet skickas under de första dagarna för att hinna hem till mottagaren innan man själv gjorde det. Det paradoxala var att man på den korta tiden inte precis hunnit uppleva något -resan ner gick bra, nu har vi checkat in…. – och själva meddelandet blev inte så fasligt spännande Soliga hälsningar från Gran Canaria – zzzz. Och det lades ut en förmögenhet på vykort och frimärken. Och frenetiskt letades det efter brevlådor.Tänk som det var då!

_DSC6370

Lago di Como

28 Jun

Så har vi kommit till den underbara sommaren, med ledighet och förhoppningsvis sol och bad och långa ljusa kvällar.

Veckan efter skolavslutningen tog vi bilen på en liten tur. Vi hade två veckor inplanerade söderut. Vi körde via Danmark/Tyskland/Frankrike/Schweiz ner till Comosjön i Italien. en helt underbar plats. Vi har ju tidigare varit vid Gardasjön som också är en fantastiskt fin sjö. Men det här var magiskt med det kalla vattnet (410 m djupt på sina ställen) och de höga bergen som ligger alldeles intill. Hit ska vi igen! Vi bodde i Menaggio på det riktigt bekväma och ganska prisvära Hotel du Lac, som låg alldeles vid vattnet. Alldeles invid gick båtar som vi tog över till Varenna och Bellagio. Magiskt!

_DSC5842 _DSC5848 _DSC5877 _DSC5922 _DSC5932 _DSC5944 _DSC5964 _DSC6029 _DSC6038 _DSC6067 _DSC6072

DCIM102GOPROGOPR5568.

DCIM102GOPROGOPR5568.

Sjung om studenten…….

10 Jun

Så var det dag att fira Frida som också tagit studenten. Frida har jag känt sedan hon var nydöpt. Jag minns speciellt första gången vi firade midsommar tillsammans. Då hade hon precis fyllt ett år. Och nu har hon tagit studenten och påbörjar sitt vuxenliv. Fantastisk

Trädet Frida  Frida 2

Första helgen i juni

10 Jun

På lördagen var det dags för finbesök. Annika med familj kom till oss för 24 timmar. Åh, vad härligt att se dem igen! Tänk att man har så mycket att prata om. Oavbrutet.

Annika och Toia

På söndagen (ja, det var ju långhelg!) var vi bortbjudna på 40-årsfest till Anneli som bor en promenad bort. Även om vi båda bor rätt centralt i vår lilla håla, så är det ändå ett stenkast till det riktiga ”landet”. På väg dit fotograferade jag det här fältet med vallmo. Som bara några dagar senare blivit helt rött. Sommar!

Vallmo

På självaste nationaldagen åkte jag och min kära mamma på tur till bland annat Östra kyrkogården i Malmö. Det är en sån otroligt häftig, jättestor och vacker kyrkogård. Mysigt att ha en dag med sin mamma, det händer för sällan, vi han med lunch och shopping också.

Kyrkogården

En härlig första helg i Juni med sol, bad, kära vänner och fest. Kan man ha det bättre.

Studenttider

3 Jun

Igår gick studenterna på vår egen lokala gynasieskola ut. En härlig stämning som spred sig i vårt lilla samhälle.

Vi var bjudna på studentfirande till Agnes. Vädret var fantastiskt,  maten likaså och sällskapet också. En riktigt fin kväll och en riktigt glad student! Nu börjar vuxenlivet för henne och det närmsta året ska hon bo i Frankrike. Det påminner mig om hur inte särskilt länge det är tills vår äldste är där. I år går han ut ettan på gymnasiet och det känns inte alls länge sedan han funderade över sitt gymnasieval. Den tid, den tickar på….

image

image

image

image

Äntligen fredag och i morgon får vi finbesök……

Den första juni

1 Jun

Det är sommar, på riktigt. Jag inleder den första sommarmånaden med att jobba hemifrån. Skönt ibland, att göra så. Skrota omkring i mysigaste kläderna, jag har inte ens kammat mig. Hm. Får väl ta lunchpaus nu och styra upp mig.

Nu går veckorna snabbt mot vår stundande Italienresa. Lite för snabbt. För hur gärna jag än vill iväg, så är det så mycket som ska hända innan vi åker. Jobb som ska vara klart, studenter, middagar, 40-årsfest och finfint besök från Götet. Det är ingen mindre än min fina Annika med familj som kommer och besöker oss under ett dygn. Annika har jag ju träffat så sent som i februari, men Per och Max har jag nog inte sett sedan vi träffades i Florens för två år sedan. Så det blir kul! Grillningen är planerad och poolen uppvärmd. Nu ska vi bara ha fint väder också.

Och på jobbet går det också bra…. Våra studenter börjar bli klara, de sista slutseminarierna är i veckan och på fredag är terminens sista dag. Det är en härlig tid, att möte dessa unga (shit vad gammal jag lät nu) som lyckligt lämnar in sitt ex av sin godkända uppsats och äntligen kan ta ut sin examen. Det ger liksom den där lilla extra sommarkänslan. Och äldsta sonen går ut första året på gymnasiet. Och nu kommer snart sanningens ögonblick. Har han fixat det? En härlig tid! Det är nog den bästa tiden på året, då det grönskar sådär nytt och fräscht, vädret är varmt och samtidigt är hela sommaren framför oss.

Ett typiskt sommartecken är den årliga cykelfesten i vår lilla håla. Ca 100 personer som cyklar runt till varandra – människor man kanske inte känner – och äter god mat. Första gången vi var med var för 10 år sedan och vi har bara haft uppehåll 3 gånger, en 40-årsfest, när jag gick på cellgifter och förra året när vi byggde pool och hade världen kaos just den veckan. Och alla gångerna har varit så trevliga. Jag gillar det, människorna, spänningen, att utvidga sitt nätverk.

Dags för lite lunch och sedan jobba vidare.

Champagneprovning, trädgårdsjobb och Billy Elliot

25 Maj

Helgen som gick var en motsägelsernas helg. Familjekväll på fredagen, då var vi alla ute och åt middag och sedan såg vi Billy Elliot. Det var barnens första besök på Malmö Opera, så det var ju lite kul. Jag älskar det stället, hur varsamt renoverat det är och hur 40-talscharmen behållits.

På lördagen var vi ute med 12 vänner. Först på champagneprovning vilket var en 45 års present till en av deltagarna, och därefter på middag på Escama. En fantastiskt trevlig kväll.

6-årsbesök på Onkologen

25 Maj

På förmiddagen idag ringde telefonen. Det var min doktor som berättade att han blivit upptagen under torsdagen (då jag hade tid bokad hos honom) men att han gärna vill träffa mig och undrade om jag kunde komma idag i stället. Såklart jag kunde. Vilken läkare ringer och bokar om sina besök själv? Han är så jäkla bra. Och det var tydligen mina blodvärden också (förutom de vita blodkropparna som låg lite lågt, men inte att oroa sig för). Vi hade ett litet uppföljningssamtal angående det genetiska också eftersom det är han som hållit i den utredningen.

Och äntligen fick jag höra något positivt om det här, att sannolikheten för att cancern skulle komma tillbaks inte var sådär jättestor precis längre. Det går ju såklart inte att garantera men med den aggressiviteten jag hade så borde det hänt något redan. Jag var tvungen att ta i lite trä, för den annars så inte precis vidskepliga person jag är är livrädd för att Jinxa just det här. en Tamoxifen får jag ta i fyra år till ändå. Men det kan jag leva med.

Tänk sex år! Det är inte klokt!

 

 

En comeback

22 Maj

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev här och är lite sugen på att bruka allvar med bloggen igen. Fast det har jag ju sagt förr. Och det vet vi ju hur det gått.

I veckan som kommer ska jag på kombinerat 6-årsåterbesök/uppföljningssamtal på onkologen. Så i morgon måste jag komma ihåg att ta blodprover.

Men ikväll tänker vi inte på det utan myser med familjen, grillar och avnjuter årets första ruccola och rädisor som är skördat från odlingslådan vi byggde förra året.  Jag gillar verkligen att den är hög så att det blir superlätt att sköta om allt i den. Jag har planterat ett olivträd, diverse kryddor och sått några rader dessutom.

Jag älskar verkligen den här årstiden när hela sommaren ligger framför oss, när växtligheten grönskar till sig och det är varmt nog att gå och påta i trädgården.

Nu väntar melonen och prosciutton och jag tänker att nu är det inte många veckor kvar tills vi ska till det underbara landet i söder, parmaskinka hemvist.

image

Att ha fått besked

1 Mar

Idag ringde min kirurg som opererade bort mitt vänstra bröst i mitten av november. Han hade äntligen fått besked från patologen. Och de hade inte hittat någonting! De hade till och med analyserat en hudförändring, men det var inget alarmerade det heller.

Nu hade jag ju gjort en magnetröntgen innan operationen så jag visste att det inte skulle finnas någon större överraskning, men man vet ju aldrig när det gäller det som är mikroskopiskt.

Så, nu vet jag att bröstet var friskt och att mina äggstockar var friska har jag fått besked om innan. Och det känns väldigt skönt. Ett avslut liksom på detta.

Opererad och klar

20 Jan

I måndags var det äntligen dags för operation. Och det gick alldeles utmärkt. Så nu är jag två äggstockar och två äggledare fattigare och har fem nya små ärr.

Jag kom in tidigt på morgon och sjuksköterskorna skojade lite om att nu får vi skynda oss så att jag inte blir bortprioriterad igen. Så jag blev inrullad till operation ganska snabbt och vaknade ur narkos redan kl. 11. Klockan två var jag hemma igen. Så det gick ju smidigt!

Jag är så imponerad av dem som jobbar i vården, vilket tålamod de har och vilken vänlighet de utstrålar. Det känns skönt att känna sig trygg hela vägen in i operationssalen. Jag uppskattar verkligen personalens förmåga att både ge trygghet och kunna skoja till det lite.

Jag pratade med min bröstcancerkompis Elisabeth om det här att opereras och att vi båda tycker att det är ”spännande” att rullas in till operation, och att få lov att vara med i alla förberedelser. Och det märkliga i att somna på kommando och sedan vakna upp och allt är klart. Lite synd, tyckte Elisabeth, att man inte kan få vara med och kolla på operationen. Ja, vi har väl en liten makaber läggning vi två.

Måste säga att det är väldigt skönt att ha det gjort. Ett bekymmer mindre liksom. Nästa steg är att få besked från patologen efter deras analys. Mitt stackars lilla bröst är fortfarande inte analyserat fast det är två månader sedan operationen. Jag kan tänka mig att det inte prioriteras särskilt högt med tanke på att magnetröntgen inte visade på något. Men det är ju ändå skönt att få veta.

Just nu tar jag det lite lugnt här hemma då buken är väldigt öm och spänd, varenda tarmrörelse känns lite extra och att hosta känns sådär. Ändå mår jag faktiskt väldigt bra!

 

Operationen som inte blev av

14 Jan

Igår var jag på sjukhuset, nedbäddad och förmedicinerad, väntandes på operation. Men icke. Jag blev hemskickad därför att det var för många akutfall. Kände mig lite sur och lite orolig eftersom jag inte visste när operationen då skulle bli av. De talade om februari. Men idag ringde den trevliga sköterskan och frågade om jag ville ha en återbudstid på måndag. Såklart vill jag det!

Så, på måndag ryker äggstockar och äggledare! (Och denna gång lär det bli av eftersom de inte prioriterar bort en två gånger. Säger de.)

……och en väldigt mycket sämre början.

8 Jan

Såhär i backspegeln känns 2015 som ett ganska dåligt år. Det har gått bra. Men dåligt. 2016 ska bli något helt annat, har jag tänkt. Men starten av det här året kunde ju inte ha blivit mycket sämre.

På lördagen, årets andra dag, börjar jag må väldigt märkligt, ont i hela kroppen och över mitt fd vänsterbröst sprids en svullnad och rodnad. När feberfrossan sätter in på kvällen vet jag precis vad det är. Rosfeber. Jag hade det för drygt 6 år sedan i mitt högra bröst. Bara ett par månader före det jag fick min bröstcancerdiagnos.

Jag åkte in till akuten på lördagskvällen och det tog ju sin lilla tid. Och jag blev sämre och sämre. Det gjordes odlingar både från seromet i operationsområdet och på blodet. Vi vill ju inte ha bakterier i blodet. Den trevliga ST-läkaren som tog hand om mig kontaktade min kirurg som lustigt nog jobbade just den kvällen. Han ville lägga in mig. Det ville inte jag. Jag vann.

Hursomhelst så fick jag en dos Dalacin intravenöst och när det var klart fick jag gå hem. Jag höll knappt på att ta mig ur sängen, jag mådde så fruktansvärt dåligt och ångrade lite att jag inte lät dem lägga in mig.

De närmaste tre dagarna åt jag nästan inte alls (förutom antibiotikan då) och gick in och ur sömnen hela tiden. Jag mådde riktigt dåligt. Så dåligt mådde jag inte förra gången jag hade Rosfeber då jag piggnade till nästan direkt efter den intravenösa antibiotikan.

Förklaringen till varför jag var så sjuk denna gången var att blododlingarna visade på bakterier. Och bakterier i blodet betyder blodförgiftning. Min kära favoritdoktor Mari som ju är specialist i infektionssjukdomar och extremt kunnig vad gäller sepsis förklarade hur viktigt det är att komma in i tid i ett sådant fall. Och det gjorde jag ju. Kom in i tid alltså!

Nu mår jag mycket mycket bättre. Idag var jag inne hos en av de tre underbara bröstsköterskorna på Bröstmottagningen. Hon tappade mitt stackars bröst på tre deciliter och det var mer än serom denna gången. Odlingen hade visat på streptokocker vilket ju egentligen är en ganska snäll hudbakterie. Min kirurg tittade också in och såg väl ändå ganska nöjd ut med behandlingen.

På måndag är det dags att jobba. Inte så många dagar dock eftersom på onsdag är det dags för operation av äggstockar.

Är det inte det ena så är det det andra……..

Trevlig helg!

 

Ett gott slut…..

1 Jan

Årets sista dag firade vi tillsammans med väldigt goda vänner. Ett fantastiskt fint avslut med god mat, en härlig blandning av ungdomar och vuxna. Och såklart en väldig massa raketer. Är det nyår så är det!

Tack Annelie och Jonas!

God fortsättning till er alla!

Julen som gick

27 Dec

Så har ytterligare en jul passerat. I år med storjul hos lilla svägerskan längre ner på gatan och en tur till Båstad för att fira med min sida. Idag är första dagen som vi inte har något planerat. En son leker med en ny vän. En annan son ska iväg på ett tvådagars-LAN. Mannen rensar ett avlopp. Och jag ska röja och städa lite. En bra dag för alla med andra ord….

Hoppas ni andra också haft en god jul och att tomten kom även till er!

 

Nya bröst

19 Dec

Äntligen har jag fått nya bröst, eller rättare sagt nya bröstproteser. Vilken skillnad det är när det liksom är jämt på båda sidor. Jag har ju gått med den där lilla tygprotesen man får direkt efter operation nu i en månad. Och det blir inte helt bra! Uppgraderade dem en storlek och köpte ny BH. I och med att jag inte kan ha någon urringning gäller det att ha en BH som går lite längre upp så att det inte glipar för mycket. Det ser väldigt märkligt ut annars.

Ska jag börja brukar allvar igen vad gäller min viktnedgång. För att bli rekonstruerad, vilket jag ännu inte bestämt mig för om jag vill, krävs att jag går ner ytterligare ca 12 kg. Sen i somras har jag tappat ca 9 kg (lite mer på en bra dag) så jag är nästan halvvägs. Men det känns som om jag tar det på det nya året och i stället satsar på att hålla vikten under jul och nyår.

Om jag väljer att rekonstrueras finns det bara ett alternativ och det är det som heter Diep Lambå. Det innebär att man tar en bit av magen (hud, fett och ett kärl) och formar det till ett bröst. Med hjälp av kärlet kopplas det på och får fortsatt liv fast några decimeter högre upp. Det blir alltså en transplantation från mage till bröst. Operationen innebär skapande av två bröst och en regelrätt magplastik med ärr från kant till kant så den kräver sin läkningstid. Och just nu har jag ingen större lust för det.

DIEP

Vi får se. Just nu får jag landa i mina nya snygga proteser!

Tillbaks till verkligheten

10 Dec

Så var jag tillbaks på jobbet med allt vad det innebär. Oj, vad det finns att göra efter en sjukskrivning. Vi går inför julledighet och då måste det mesta inför terminsstart vara på plats och så ligger jag i slutfasen för avrapportering i ett projekt där jag är projektledare. Det klumpar ihop sig så att säga…. Men, med rätt prioriteringar kommer det ordna sig. Det gör det alltid. Situationen blir ju inte precis bättre när jag räknar ut att jag bara ska jobba fyra dagar efter ledigheten innan jag ska in på sjukhus igen. Denna gången är det äggstockarna som ryker! Nu har jag i alla fall fått en tid, även om det inte var den bästa planeringen. Mitt i värsta arbetsperioden! Tur att jag har världens bästa kollegor.

Det var verkligen roligt att vara tillbaks på jobbet och få träffa mina härliga kollegor och våra studenter.

Jag inser förtvivlat att nu går tiden fort. På söndag har vi en liten 11-åring som fyller år och sedan vips är det jul. Som tur är ska vi inte ha något helgfirande hemma hos oss, vilket ger lite mindre arbete. Men det ska köpas julklappar, och det till en hel del folk.