Arkiv | juli, 2012

Att ha firat en 40-åring

30 Jul

I lördags var det då dags för 40-årsfest.

I svettens lördag skulle jag vilja kalla dagen. Så frustrerande det är att försöka piffa samtidigt som svetten rinner. Det var något så enormt fuktigt den dagen.

Vi samlades hos Eva för att träna in en sång som geniet Helena skrivit till födelsedagen. Det gick under förutsättningarna bra. Den bedömningen får fölsegrisen göra.

God mat, underbart trevliga människor och superfina tal hölls under middagen. Jag älskar tal!

Jag kom i säng strax innan fyra.

Söndagens molnighet kom som ett antiklimax efter lördagens svettfest. Men det är ett tillåtande väder. Det är liksom okej att bara vara inne och fluffa runt. Inte göra något vettig (förutom att vika två veckors nytvättad semestertvätt) och bara vara.

Några av kvällens gäster. Jag tog inte ett enda foto på festen. Inte ens på fölsegrisen.

En lagom mulen måndag

30 Jul

Okej. Idag inleds de sista två veckorna på semestern. Nu har vi ju varit iväg på den stora semesterresan, så nu får vi njuta av ledighetslunket hemmavid.

På onsdag ska jag träffa en plastikkirurg. Oj oj oj. DET blir intressant. Vi ska såklart prata om en eventuell rekonstruktion av mitt högra bröst. Jag vet redan att jag måste gå ner ganska många kilon för att få en sådan här operation gjord. Förhoppningsvis får jag tillräcklig information på onsdag. Återkommer om detta.

På torsdag ska jag träffa vår lokala osteopat. För att se om han kan bringa någon ordning i min rygg. Det ska också bli väldigt intressant. Kanske kan han hjälpa till med att skapa underverk!

Annars ska vi använda veckan till att umgås med våra vänner. Med början redan idag.

Lite sol hade också varit önskvärd.

Fest

28 Jul

Snart är det dags för fest. Det är kidnappingsoffret från Marstrandsresan som firar att hon fyllt 40 år.

Dags att piffa och fixa.

Ytterligheter

27 Jul

 

Att vänta på besök

23 Jul

Medan jag läser i min bok. Den är tjock den där boken. Väntar jag på besök hemifrån. Det är familjen Hagström som kommer på en visit. De ska sedan vidare till kusten i Ligurien medan vi stannar kvar här.

Trevligt.

Att ha stått under Julias balkong

23 Jul

Vi anländer till Verona med ett patriotiskt ”Åh” när vi ser den blåa flaggan med gult kors som vajar i vinden framför den stora pampiga byggnaden. Döm om vår besvikelse då vi efter många kilometers traskande på Veronas gator förstår, att det inte är den svenska flaggan som svajar, utan stadens egen flagga. Slutligen inser vi den frekventa förekomsten av gula kors på blå botten. De till och med ritar in sina egna parkeringsplatser med gula och blåa streck.

Vi vandrar förbi deras mer än 2000-åriga arena, som en replika av Roms eget Colluseum. Vi besöker fascinerade utgrävningar, kyrkor, palats och slutligen också den balkong där Julia sägs väntat på sin Romeo.

Image

Märkligt nog så läser jag parallellt med besöket i Verona boken ”Julia” av Anne Fortier. Inte en historia om Verona utan om Siena, där verklighetens Romeo och Julia utspelar sig, den historien som sedan Shakespeare tog till sig och gjorde världsberömd. Så den där balkongen är naturligtvis bara en uppdiktad historia, och hänger på det som egentligen är ett gammalt värdshus. I Anne Fortiers bok berättas om en nutidens Julia som fått ett egendomligt arv. Hon ska ha släktskap med Julia från 1340 och åker till Siena för att utforska detta. På framsidan av boken står det att boken är en ”korsning mellan Da Vinci-koden och Shakespeare in love”. Det stämmer ganska bra. Om man gillar historia och pussel som sakta läggs kan jag varmt rekommendera boken. Fast. Jag har ju inte läst ut den ännu. Vem vet vad som väntar. Värsta klyschan kanske…..

Oväder

21 Jul

Aldrig är väl oväder så vackert som någon annanstans än hemma. Här målas himlen upp av mängder grå nyanser och ösregnet står bokstavligen som spön i backen. Men det finns en skillnad. Det är varmt. Och ovädret drar vidare, lika fort som det kom, och man kan åter njuta av solen. Det är skillnaden.

Häromkvällen tog vi bilen och körde norrut längs Gardasjöns kust. På bara några kilometer gick temperaturen från 34 grader till 24 samtidigt som vi mötte en massiv gråsvart himmel. På andra sidan sjön regnade det i ett slags tornadoliknande formation. Fascinerande.

Vackert.

 

Att ha gått över tusen broar

19 Jul

Svetten lackar, på ett sånt där härligt vis som det gör när man är på semester och vandrat gata upp och gata ner och det bränner under fotsulorna och man knappt vågar ta ur fötterna ur skorna av rädsla att aldrig någonsin få ner dem igen. Så är det.

Image

Image

Image

Image

En sån där fredag

13 Jul

Image

Stressigt på semestern. Lite typiskt mig. För när man äntligen är ledig så ska man såklart hitta på miljoner fix hemma, hinna med sociala aktiviteter samt passa på att göra allt annat som väntar.

Jag ska snart göra pannkakor till de små pojkarna och kompis till den ena. Noterade att mjölken är slut. Jag behöver bara säga ”oj, vad synd att mjölken är slut, jag hade tänk göra pannkakor” så far äldsta sonen som skjuten ur en kanon från sitt rum. ”Jag kan köpa” och så sticker han iväg. Och är hemma lika fort. Har alltid undrat hur han gör. Hur han kan vara så snabb. Och att han gillar pannkakor är uppenbart.

Har också varit inne på sjukhuset och roat mig. Fått månadens spruta med Zoladex. Det är ta mig tusan tur att de är så trevliga, annars hade jag tröttnat på att fara fram och tillbaka varje månad. I och med att jag så smidigt hade bokat klipptid till de små samtidig som jag skulle infinna mig på sjukhuset så fick jag skicka iväg dem på vinst och förlust till frisören. Jodå. De kom hem snygga och prydliga.

Naturligtvis var jag tvungen att åka in till jobbet några timmar för att fixa ett utskick till våra kommande studenter. Det hade jag inte alls tid till. Nä, för jag måste måla om Nils rum.

Och det här är historien om hur vi bara skulle måla fondväggen i hans rum. Bara vitt. Inget konstig. Men det blev väldigt konstigt när man målar med brutet vitt i ett rum målat med kritvitt. Verkligen inte snyggt när man kladdar på de andra väggarna och lite taket. Så klantigt. Nåväl, rummet är slitet och behöver målas om. Det är bara det att vi inte riktigt har tid just nu. Vi har lite annat att tänka på. Och det är vad vi ska göra i eftermiddag. Men det blir säkert fint till slut. Jag återkommer i detta ärende.

Kalasdags

12 Jul

Idag ska vi gratulera en 82-åring.

Det är den här vackra kvinnan som fyller år. Söta lilla mamma.

Men först ska det målas en vägg och köras in en runda om jobbet.

Han som talar med citronträd

9 Jul

”Hej, hur är det med dig? E du sur?”

Jag går förbi fönsterna i vardagsrummet och skymtar en liten knasboll som sitter och talar med ett citronträd. Undrar vad de pratar om?

När sedan jag kommer med kameran är han inte sen att överdriva.

En tur norröver

9 Jul

Vi hämtade ju som sagt en minst sagt chockad Johanna mitt i leran på Falsterbo Horse Show. Hon kom hem i sina stövlar, ovetandes, förvånad och förvirrad.

Där stod vi, med lunchen fixad i hennes kök och väntade. Bubblet öppnades och maten förtärdes medan den stressade jubilaren packade sin väska.

Och sedan bar det av till Marstrand. ”Jag har aldrig varit så här långt norrut”, utropade födelsegrisen. Vi andra hummade lite grand. Okej…. I bilen på väg upp pågick operation vilseledning. ”Åhå! Båstad” ”Nähä, inte det”. ”Aha, Ullared” ”Inte det heller” (tackochlov).

När vi tagit färjan över till Marstrand och vinglat fram på knöliga kullerstensvägar öste regnet ner. Vi hade inte så långt att gå, så det var inga större problem. Vi kom fram och stod och tvekade en stund utanför vårt hotell/nattklubb då någon ropar ”ni ska inte in här!” Denne någon trodde vi tillhörde underhållningen. Jaha, det verkar ju lovande….

Första kvällen åt vi i vår lägenhet och trallade ner till nattklubben och dansade efter tolv. Härlig stämning. Mest fascinerade var vi av alla tjugonågonting killar som raggade på vårt gäng. Men herregud! En ofta förekommande fras var ”jag är gift” pekandes på sina ringar.

Lördagen tillbringades då på segelbåt. En tjusig 51 fotare äntrades av åtta mer eller mindre (mest mindre) sjövana tjejer. Tack och lov hade det utlovade regnet valt att komma under fredagskvällen så vi var helt torra under vår tur. Ett underbart lugn infinner sig på en segeltur. I synnerhet när man inte behöver göra någonting utan bara prata, tramsa och äta. Inga allvarliga incidenter heller. Mia höll visserligen att halka i framme i fören och dra med sig en till i fallet. Men det avstyrdes.

På kvällen var vi åter på vår club. Det sjöns, dansades och raggfaktorn var lika hög som dagen innan. Tur att vi är sånna skötsamma små fruar…..

Kändisfaktorn var låg i Marstrand. Jag menar: Tjejen från Let´s dance (som förvisso vann), en vy över Peter Harryssons hus och Lasse Kronér. Va? Inte mycket att hänga i granen.

En helt fantastisk helg har det varit. Med mycket skratt och trams. En sån där helg man bär med sig ett bra tag.

”Åh. När kommer hon…?”

I väntan på den kidnappade

”Nu kommer hon äntligen!

Jo, vi hade bestämt kläder innan…..

Dags för segling. 

Grannhuset verkar ha det lite dragigt…

Att fira en 40-åring

7 Jul

image

Efter en fyra timmars bilresa kom vi fram till Marstrand under fredagskvällen. Med en något chockad Johanna. Kidnappad, helt ovetandes om vad som var på gång åkte vi åtta i väg med destination okänd. Idag står segling på schemat.

Den är här!

6 Jul

Semestern alltså!

I fem veckor och en dag ska jag vara ledig.

Det finns inget bättre än första dagen på semestern. Och just den här dagen ska jag tillbringa på ett av de mest trevliga sätten. Någon kommer att få en överraskning om ca 30 minuter. Och sedan bär det iväg!

Jag återkommer.

Ps. Tips på vart man ska åka och vad man ska se i norra Italien mottages tacksamt!

Vikt-igt

5 Jul

Okej. Idag ska vi tala om något så tråkigt som vikt och hur man minimerar kilon.

Fram till för tio år sedan var jag högst normalviktig, ganska smal, ganska okej. Men sedan hände något. Jag gick upp drygt 20 kg i ganska raskt takt. Jag stod liksom bredvid och bara såg på hur det blev mer och mer av mig. Handlingsförlamad.

För tre år sedan gjorde jag en insats och blev av med 10 kg. De kröp på mig igen lite sakta, men jag gick aldrig upp dem alla igen. Men jag fick cancer.

En vanförställning är att man blir smal när man får cancer. Så kan det såklart vara. Men inte vid bröstcancer.

Under behandling med EC (epirubicin och cyklofosfamid) gick jag ned totalt fem kg. Men sen. Herregud!

Jag började med taxotere och massor med kortison. Här kan man verkligen snacka om att äta sig till det. Magen reagerade på dessa läkemedel som om den var ett slukhål. Ett hål där det gick att stoppa ner vad som helst och hur mycket som helst. Jag gick ganska raskt upp sju kg. Okej. Nu var jag alltså tillbaks efter nedgång och uppgång, ungefär på en vikt som efter tio år kan kallas min normalvikt (men 20 kg mer än än en normal vikt).

Då träder antihormoniell behandling in i bilden. Zoladex var fjärde vecka. Och därmed i klimakteriet. Och ovanpå det Femar, en tablett varje dag. Ett läkemedel som drar ut det sista lilla östrogen man kan tänkas ha lagrat i fett och muskler. Jahapp. Sju kg till. 

Och slutligen. Hjärtsvikt. Det behandlas med bland annat betablockerare och som ett paket på posten visade vågen plötsligt på, just det, sju nya kg. Och därmed närmade jag mig tresiffrigt.

Och här står jag nu. Körde ren LCHF under två, tre månader i vintras. Gick ganska snart ner sex kg. Men i och med det så lyckades min kropp ta sig ur klimakteriet och jag fick återigen börja med de månatliga sprutorna. Vi kan väl säga att jag gått upp några av de där sex kilona.

Vad gör du för att gå ner i vikt? Jag undrar speciellt du som varken har östrogen eller testosteron i din kropp som kan hjälpa dig på vägen.

Självklart förstår jag grundtanken: Äta mindre, röra på sig mer, undvika socker. Men om det inte hjälper?

Hjälp och råd önskas.

Med vänliga hälsningar

Tjockis

Att vara misstänksam

3 Jul

Jag jobbar ju som bekant min sista vecka. En av de saker jag jobbar med är studievägledning av de personer som tar kontakt utifrån och som vill bli vägledda inom mitt ämne. Och det finns faktiskt en del som ringer, trots att anmälningstiden gick ut för nästan tre månader sen.

Igår ringde en person. Hen presenterade sig med ett kvinnonamn, men hade sedan röst som en ung man. Hon ställde fråga efter fråga. Vecklade in sig i exempel, snurrade in sig i kakbak och ostronodlingar och jag vet inte vad. Frågorna var så många och långa och oerhört invecklade att jag efter ett tag sneglade på telefonnumret i telefonens display och googlade det medan jag talade med henne. Jag började undra om jag eventuellt skulle bli uppringd efter samtalet med frågan om det var ok att sända samtalet i radio.

Det var ingen som ringde efteråt. Det var på riktigt.

Grilligrilli och barnpassning

2 Jul

Så försvann ytterligare ett veckoslut iväg. Märkligt. 

Helgen visade sig bjuda på både shopping och gott sällskap.

Det blev ingen loppis. I stället blev det en tur i stan med min personal shopper. Arvid. När jag nu aldrig fick en dotter så fick jag i alla fall en kille som på fullt allvar står i affären och funderar och tänker och tycker. Vilken kilklackssko är snyggast. Bäst var hans kommentar om skorna från Ralph Lauren: ”Den skon tycker jag sitter så fint på din fot”. Helt ärligt. Ibland undrar jag.

Nåja, jag kom hem med ett par sjysta pjuck.

På kvällen blev vi sådär härligt superspontant inbjudna till våra närmsta grannar Åse och Peter. Det gillar jag. Vännerna Jessica och Fredrik hade nosat till sig att vi stuckit in dit så de bjöd in sig själv. De gjorde en ”Viktoria” som de sa. Detta baserat på en fuling jag körde förra sommaren.

Image

Herrarna grillar (Martin var på Biltema idag för en reklamation. En ung kille ber en kollega om hjälp och säger ”Det står en herre i grön piké här….” Martin kände sig gammal. Jättegammal.)

På söndagen skulle lille svågern med familj flytta. Så Martin hjälpte till att konka soffor och garderober (till nionde våningen). Jag passade lilla sötkusinen. Eller egentligen var det mina barn som roade honom. Jag kan inte ta så mycket kred för det.

Men vi gick iväg till ICA för att panta flaskor och handla glass. Bara det. Riktigt spännande.

Image

Image

Image

När vi sedan körde och lämnade det lilla barnet fick vi se den nya fina lägenheten. Här flyttas det från första våningen med ett rum till nionde våningen med tre rum. Ett lyft kan man säga. Fantastisk utsikt från balkongen men för en höjdrädd som jag är det mest snurrigt. 

Kvällen avslutades med trädgårdshysteri. Ogräs bort och purjolök ner.

Ja, just det. Vi åkte till IKEA och handlade massor med glas och nya korgstolar till vårt bord också.

Och nu är det godnatt!

 

Snart

2 Jul

Ser ni där till höger –>. Det står en fyra där. Det betyder att det är fyra dagar kvar till min semester. Faktiskt bara tre arbetsdagar. På fredag smäller det!