Det där med hälsan – och en analys

2 Dec

Ja, det har varit lite si och så med hälsan i höst. Eller sista halvåret faktiskt. Förkylningarna avlöser varandra, jag började träna och därefter sträckte jag först vänstra sidan av ryggen (aj) och sedan vänstra höften (aj aj) och jag är väldigt seg och trött. Jag känner mig inte frisk helt enkelt.

Men jag känner igen det här från andra höstar och undrar om det har och göra med att jag har väldigt mycket att göra under en period aug/sept och att jag inte är så stresstålig och att det kommer som ett bakslag senare på hösten samt att jag ofta går omkring med förkylningar på sommaren vilket gör att jag inte får den återhämtning som jag behöver.

Alla mina värden är såååååå bra när man söker sig till sjukvården. Varför är det så, att om det inte syns på ett blodprov så är det heller inget som finns. Sjukvården hjälper en att överleva (och det gör de bra) men inte att leva. Jag har länge tänkt att det är något som inte står rätt till och en del av det är den stress som kroppen fick i och med de behandlingar jag tidigare fått, cellgifter, antikroppar och strålning samt det faktum att jag jobbmässigt kört på i full fart även om jag egentligen inte orkat hela tiden. Eftersom jag känner att livet inte är superkul när man är begränsad och inte kan planera (tänk om jag blir sjuk) och orken tryter allt som oftast har jag läst och funderat mycket över vad jag ska göra åt det.

Min syster gjorde en hårmineralanalys i början av hösten. Jaha, tänkte jag. Ska det vara något? Jag vet ju vad sjukvården tycker om det, inte bra, det anses vara bluff så självklart ställde jag mig avvaktande till det. Anledningen till att hon gjorde analys vara att hon var så trött på att ha ont i kroppen jämt och att ha så svårt att gå ner i vikt och inte hittade någon lösning på annat sätt.

I analysen kom bland annat fram att hon har låg ämnesomsättning samt status på hennes mineralvärden och förhållandet dem emellan. Hon fick kostråd (som hon väl följt lite grand) och rekommendation om vilka tillskott hon ska ta. Vi skrattade lite åt att hon skulle trycka i sig hela 12 kapslar av ett antal olika preparat.

Efter ca en månad kom hennes första utlåtande: Ett lugn i kroppen, ingen smärta och dessutom hade hon tappat 5 kg! Och vad tror ni jag gjorde då? Jo, gjorde en analys jag också.

Okej tänkte jag, då ska vi se vad det här kan ge. Jag har läst på en del, och kommit fram till vilka problem som kan tänkas vara med min kropp:

  • Låg ämnesomsättning (bukfetma och för hög vikt i förhållande till intag)
  • Trötta binjurar (Mia Lundin om kortisolbrist där merparten av punkterna stämmer in på mig såsom t.e.x. dåligt minne och ”hjärndimma och svårighet att komma upp på morgonen)
  • Låga kaliumvärden (trötthet och muskelsvaghet) p.g.a. diuretika.
  • Hypotyreos (äter Levaxin, men det gör ingen större nytta).

Resultatet på analysen var intressant och bekräftade samtliga av ovan nämnda. Kostråden jag fick var att sammanfattningsvis att öka proteinintaget (med vissa reservationer) och minska på kolhydratintaget och att undvika tillskott i form av kalcium och D-vitamin.

Några resultat:

Långsam metabolism (Typ #1) där bidragande faktorer kan ligga i kost (lågt proteinintag och högt kolhydratintag), endokrin funktion (låg sköldkörtelaktivitet i kombination med låg binjurefunktion), matsmältning (dålig absorption och användning av näringsämnena) och virusinfektioner.

Intressant. Eftersom samtliga bidragande faktorer stämmer in på mig då det också visade sig att jag har för låg saltsyraproduktion vilket ställer till det för matsmältningen. Här fick jag en aha-upplevelse eftersom jag ofta har problem med magen, blir mätt fort, maten lägger sig som en klump i magen och får en konstig reaktion i kroppen så snart jag ätit (inte alltid men ofta). Jag har många gånger trott att svedan i magen kräver syrahämmande medel, men det är precis tvärt om. Med för lite saltsyra i magen får kroppen svårt att bryta ner protein (vilket jag ju ska äta mer av). Saltsyran hjälper till att aktivera viktiga enzymer som t.e.x Pepsin och för att vi ska kunna tillgodogöra oss t.e.x. kalcium och lagra det på rätt ställe (vilket inte är i muskler eller andra mjukdelar).

Det visades sig också att jag hade lågt kalium (!) och natrium. Och lågt mangan. Mangan behövs i kombination med vissa andra vitaminer och mineraler för bland annat kolhydratomsättning och energiproduktion. Typiska bristsymptom är låga blodsockerhalter, ligamentära problem och rubbad fortplantningsfunktion. Hm.

Jag hade också, visade det sig, för låga magnesiumnivåer och för höga kalciumnivåer. Vilket kort sagt inte är så bra för musklernas funktion (konstant muskelspänning och muskelsammandragning) samt att det kan öka risken för artros. Ajajaj.

Det är en diger sammanställning med många förklaringar och råd och till sist rekommendationer vad gäller kosttillskott. Vi skrattade ju åt min syster som skulle äta 12 kapslar om dagen. Jag rekommenderades 32! Jag är verkligen ett ras!

Nu har jag kört full dos i en vecka och känner små små glimtar av pigghet. I går började jag med Metagest med saltsyra och enzymer för att komma tillrätta med matsmältningen. Bristande saltsyraproduktion förvånade mig, ett ganska oväntat resultat men nog så viktigt att komma tillrätta med. För om matsmältningen är dåligt blir även välbefinnandet det och dessutom blir det ju näringsbrist om inte tarmen kan ta upp alla gottigheter man stoppar i sig.

Nästa inlägg kommer att handla om eländets kulmen när jag var i Bilbao.

 

 

 

Utmaningen avklarad

2 Dec

Jodå, jag körde två månader glutenfritt minsann. Och vad blev utfallet? Njäe. Jag mådde inte ett dugg bättre på glutenfri kost och det var ju det som var mitt mål, att känna mig pigg. Jag tror fortfarande starkt på att utesluta så mycket gluten som möjligt ur kosten. Att de flesta (alla?) kan tjäna på det. Men jag bara orkar inte hålla på när jag inte får någon lön för mödan. Sån är jag. Kräver direkt återkoppling. Suck.

Möte i Båstad

14 Aug

I våras kontaktades jag av en journalist som undrade om jag kunde tänka mig att ställa upp på att bli intervjuad om hur det var att få en slang i tårkanalen (i syfte att töja ut den). Hon hade läst på bloggen att jag varit med om detta och skulle skriva en artikel för Hemmets Journal på ämnet. Lite tveksam var jag allt men då jag blev uppringd körde vi på direkt.

I samtalet kom vi in på andra artikelidéer och jag frågade henne om hon inte ville skriva en artikel om fyra vänner som hittat varandra i cancer men nu mer är vanliga goda vänner än cancernätverk. Bra idé tyckte hon, och det dröjde inte länge innan hon sålt in idén till en tidning. Artikeln skrevs och på fredagseftermiddagen träffades vi, tre bröstlösa vänner i Båstad för att bli fotograferade. Ingrid var bortrest så hon kunde tyvärr inte vara med på gruppbilden.

Det är alltid lika plågsamt att bli fotograferad. Plågsamt på sätt att det inte går att ha kontroll när en fotograf gör jobbet. Fast kul var det såklart att bli fotad med dessa två galningar och det ska bli mycket ”intressant” att få se bilderna. Det regnade lite, lite, så ett paraply figurerade frekvent på bilderna. Men med havet och stranden som fond, och ett behagligt ljus hoppas jag att bilderna ändå blir bra.

Efter fotograferingen åt vi middag på Malens krog, thailändsk kök på en lite lyxigare nivå. Underbart gott, fräscht och trevligt och bra avslutning på vår foto-tur.

Det blev ett par intensiva timmar i Båstad med otroligt mycket skratt. Snacka om kick-start för helgen!

Annika, Toia och Elisabeth i bil

Vi tar skydd från regnet.

 

Att ta sig an en utmaning

7 Aug

Idag är det sista semesterdagen, eller ja, egentligen var ju det i fredags. Hursomhelst. I morgon är det dags att gå tillbaks till jobbet och jag har en tämligen ambivalent känsla kring det. Jag älskar mitt jobb, och ser fram emot att ta tag i allt som ska göras i augusti. Men att komma tillbaks efter semestern betyder också att sommaren närmar sitt slut och vi närmar oss vintern. Jag hatar januari och februari. Hösten kan jag njuta av men de där två första månaderna på året…. Hu.

För att göra mitt liv lite mer komplicerat har jag också bestämt att jag, från och med i morgon, ska börja äta glutenfri kost. Varför kan man undra? Jo, jag är aldrig riktigt frisk. Har alltid ont någonstans eller känner mig matt, eller trött, eller förkyld eller…. You name it! Tänk om det är kosten som är problemet! Jag har testat negativt på blodprov för glutenintolerans (vilket inte är helt tillförlitligt) men kan ändå vara glutenkänslig. Jag tänkte börja med en månad på bara lite kolhydrater och därefter föra in glutenfria livsmedel. Utvärdering om två månader. Då borde jag märka av eventuella resultat.

Och medan hösten börjar tuffa in (den är verkligen på väg!) tänker jag på sånt här:

_DSC5842_DSC5857_DSC5895_DSC6342_DSC6343_DSC6370_DSC6842_DSC686020160601_163812

Att ha firat en 50-åring

6 Aug

Är det klokt egentligen? Att vårt umgänge börjar närma sig 50. Eller snarare börjar passera 50. Jag har ju några år kvar men redan nästa år är det dags för oss att fira Martin som ska passera denna milstolpe.

Hursomhelst, under gårdagskvällen firade vi lilla grannen som ställt till med en väldig fest med underbar mat, rockband och DJ. Och viktigast av allt. Massor med trevliga gäster. Rockbandet bestod av lilla grannens man och tre av hans vänner. Ett väldigt kompetent framträdande som imponerade.

Mingelparty

29 Jul

Vi utnyttjade det fina vädret och bjöd hem ett gäng Vellingevänner. Tanken var ju att vi skulle kunna vara ute i trädgården, det blir ju så mycket enklare då, så det var viktigt att vädret höll i sig. Och det gjorde det! Vi bjöd på tilltugg och gott att dricka. Ett fantastiskt trevligt sätt att umgås på. Ingen middag, ingen bordsplacering, ingen dukning – bara prata med vem du vill och mingla.

En kväll på stranden

26 Jul

Sitter inne medan regnet öser ner. Vi närmar oss höst, med mer regn och svalare dagar, men samtidigt, ibland, så tittar solen fram och ger oss hopp om en förlängd sommar. Tycker inte om vinterhalvåret men måste försöka njuta av livet ändå. Och då kan man ju tänka tillbaks på saker man gjort. Som en kväll på stranden med fina vänner. Så enkelt egentligen. Några SMS om plats och tid och ”ta med er egen mat”, så ses vi!

Sweet sixteen party

23 Jul

Det blev aldrig av att fira Ellinor eftersom Italien kom emellan. Så, istället blev det lite senarelagt med ett eftermiddagskalas i det skönaste av sommarväder. Nästan hela släkten var där. Och matens som serverades var såklart italiensk! Eftersom vi bor på samma gata var det bekvämt att ta ett eftermiddagsbad hemma hos oss som avslut på kalaset.

Landet

19 Jul

I lördags var vi uppe på familjens sommarställe ”Landet” för att fira mamma och bror som fyllt/fyller år. Tyvärr var vädret inte på vår sida så det blev inte någon promenad upp mot skogsbrynet som vi brukar.

Landet är barndom för mig. Hit åkte vi ofta över helgen och vi bodde här hela somrarna. Pappa kom upp över helgen när han jobbat klart. Då brukade vi stå nere vid stora vägen på en sten och vänta till hans vita Volvo kom farande.

Landet för mig är hagar fulla med kor och enorma krusbärsbuskar, plock av hallon i mängder – ut med vägarna och in i skogen – och bad i en sjö som var grön Men vi var barn, vi brydde oss inte, vi hade ju någonstans att bada och var glada för det.

Landet fanns massor med paddbebisar som vi fångade in och höll i våra små händer. Vi var snälla mot dem. Ibland hade vi turen att hitta någon riktigt präktig, vuxen padda, stora som våra egna handflator. Då var vi nöjda. Men när jag var riktigt liten var jag inte lika imponerad då min bror och hans sommarkompis fyllt min sandlåda med dessa små. Och jag öste ut dem igen. Irriterad.

Den där sandlådan. Den var fantastisk. Fylld med Falsterbosand oändligt djupt. Tyckte vi då. Den var rejält urgrävd och återfylld med sand. Och när man kom riktigt djupt ner och man nådde någon slags röströdstrimmig sandblandad jord så kallade vi jordblandningen för lissi. ”Gräv inte för djupt ner så att ni når lissin” brukade vi säga. I den sandlådan byggde jag de mest fantastiska fantasiland.

Tomten ligger på två plan, en kulle och en dal. Nere i dalen var det mest skog och sly och på grannens tomt rann det en bäck. Och i skogen fanns det snok. Min bror och hans sommarkompis hittade massor. Den där bäcken hade vi mycket kul med. Det byggdes oändliga mängder med små brädstumps-båtar i snickarboden som sedan fick sig en tur i vattnet. I bäcken blev det som små stränder på vissa ställen och här fick mina Micki-troll åka på semester. Det var många strumpor som blev dyblöta där.

Vart vi än skulle så cyklade vi. Så familjens alla cyklar togs upp varje sommar. Att cykla på grusväg är något speciellt. Jag minns speciellt hur det var att cykla nedför backen som låg strax bakom vårt hus. Mitt i backen fanns en stor avlång sten som väl nöts fram ur gruset. Prickade man den när man cyklade nerför backen var man körd. Så det gjorde man inte!

Ovanför den här backen låg en samling hus alldeles på vägen till skogen. Förbi dessa hus och alla hagar som låg där emellan kom man fram till ett gult hus. Damen som bodde där odlade jordgubbar. Och här handlade vi varje vecka. Underbara röda, stora jordgubbar. Jag minns speciellt de där jordgubbarna.

Jag skulle kunna fortsätta i oändlighet med mina nostalgiska minnesbilder. Att vara där nu, är som en tillbakablick på den tid då hagarna var fulla av bär och korna jagade en över gärdsgårdarna, vattnet porlade i bäcken och skogen på väg till Midsommarängen luktade starkt av ramslök. Att vara på Landet är som att återse sin barndom.

Mickes dop - pappa, mormor, Micke och mamma

Landet: Min pappa, mormor, mamma och bror som nyss blivit döpt. Det här är 60-tal.

Semester del 2 och Förkylningen som inte ville ta slut

13 Jul

Nu påbörjas semestern del 2. Och jag har inte planerat in någonting alls förutom några sociala saker. Det får bli som det blir. Jag hoppas på hyfsat väder och mycket tid i trädgården.

Min förkylning finns där, var till och med på vårdcentralen i måndags och fick antibiotika (inga underverk än så länge). Så nu har hela familjen varit sjuka. Måtte det inte bli mer.

Under tiden jag skriver detta kommer Martin hem för att vila sig. Han har åkt på omgång 2 av denna evighetssmitta.

 

Mozart, Grossglockner och svindlande vägar

8 Jul

På vår väg hem från Italien hade vi tre mål:
1. Österrikes högsta berg Grossglockner med sin glaciär.
2. Grossglockner Hochalpenstrasse (väg 107).
3. Mozartmuseet i Salzburg. Det senare var efter önskemål från den lille pianisten här hemma.

Eftersom vädret höll på att förändras till det sämre var det nära på att detta höll på att brinna inne. Men vi hann!

1 och 2. Den där vägen måste jag erkänna, gjorde mig faktiskt lite illamående (note to self: Ta med åksjukepiller när du ska åka på alpvägar) men det var en fantastisk naturupplevelse. Och vi fick se berget och glaciären och den blankaste alpsjö man kan tänka sig. Vi bodde på Haus Bergkristall i Heiligenblut men den trevligaste värd man kan tänka sig. Som helt oväntat började prata svenska med oss med lätt brytning (svensk mamma). Superfin lägenhet med all den furulycka man kan vänta sig från en traditionell alphus. Rekommenderas. Alldeles invid gick linbanan och man kunde, sa vår värd, vid rätt omständigheter åka skidor hela vägen ner till huset. Låter inte helt fel för en vintersemester.

_DSC6803_DSC6809_DSC6811_DSC6831_DSC6983

3. På vägen hem körde vi in om Salzburg, egentligen bara för att bese Mozarts födelsehem där de upprättat ett museum. Arvid var väldigt irriterad på mig och Nils för att vi gick igenom rummen för fort. Han ville stanna vid varje sak och nogsamt läsa texten som stod. Och det fick han, med en snäll pappa som sällskap. Vi åt lunch (Gulaschsoppa så klart) och for vidare mot Hannover där vi skulle sova över.

Värmebölja, en pinjekotte i terracotta och poolbad

7 Jul

Alldeles i början av semestern hade vi lite moln och regn och åska. Men en väldigt skön temperatur. Detta skulle komma att förändras ganska snart då Italien visade sig från dess rätta sida, torrt och varmt och soldis. Detta gjorde att ungdomarna gärna vistades i poolområdet. Och de gjorde de rätt i. Bad och sol. Med undantag för mina ungar som bara badade och var lika bleka när de kom som när de åkte hem. Och som ville åka med på sightseeing. Skumt.

Det är skönt, när det är så varmt, att ligga under parasollet alternativt befinna sig i poolen under dagen och åka på tur på kvällen när det blivit lite svalare. Så gjorde vi också flera dagar. Vi besökte Volterra, Greve (fantastiskt vackert) och var en sväng utanför Poggibonsi där min lilla svägerska hittat det opimala terracottastället, med den perfekta pinjekotten i svartbränd patinerad terracotta. Där hamnade vi i hettan. På ett teracottabränneri. Och svetten rann. Men nu har vi en väldigt fin trädgårdsprydnad som hastigt sattes ut i trädgårdens regn när vi kom hem. Kontraster.

 

Siena

6 Jul

En av de första utflykterna vi gjorde när vi väl var på plats utanför San Gimignano var till Siena. Vi var där för några år sedan och tyckte att det kunde vara väl värt resan dit att vara där igen. Samma dag åkte familjen Hagström också dit och vi tänkte att vi kunde träffas och äta lunch.

Vi parkerar bilen alldeles i närheten av stadion och vandrar in i staden. Martin tar upp telefonen och ringer till Jonas för att höra var de är och hur vi ska träffas. Samtidigt som de pratar ropar Ina att hon ser oss. De sitter alltså på en restaurang som vi stannar utanför och ringer till dem. Skumt. Det var alltså inga problem att sammanstråla.

Och sedan körde vi obligatorisk sightseeing.

Doumo:

Piazza del Campo:

Och miljön i staden:

På kvällen när vi kom tillbaks till vår vingård var det ett betagande ljus att vi var tvungna att stanna och fota omgivningarna.

_DSC6364_DSC6365_DSC6371_DSC6343

Sommarförkyld

6 Jul

Regnet fullständigt vräker ner här i Skåne. Vi väntar på att det ska torka upp så att vi kan 1. Klippa gräset och 2. Måla planket. Det känns inte som att det kommer att ske inom någon överskådlig framtid.

Men ändå är det ganska skönt med regn, när man som jag sitter inne med världens förkylning. Jag har till och med sjukskrivit mig. Jobbigt det där när kroppen bara vill ligga i soffan och läsa, titta på TV och slumra, men huvudet vill ut i trädgården, rensa, klippa, fixa, måla. Och då är det ju ändå ganska bra att det regnar. Så kan sommarens portion av regn komma nu (tänk om det var så!) så att resten blir solig och fin och vi kan klaga över att det är för torrt i stället.

Det är konstigt hur snabbt man glömmer hur man suckade över 34-gradig värme kl 7 på kvällen.

_DSC6391

Paradiso

3 Jul

Nästa anhalt efter Como-sjön var San Gimignano i Toscana, Italien. Här mötte vi upp med lilla svägerskan och hennes familj. Vädret som varit ganska ostadigt började förändras mot det mer stabila och jättevarma.

Vi bodde på ett fantastiskt härligt ställe, en vingård med de mest underbara omgivningar. Stället heter Poderi del Paradiso och finns här. Vi bodde i lägenheten som heter I Limoni som låg i det stora huset. I samma hus bodde svägerskan med familj, men i egen lika fin lägenhet. Som en liten bonus kom Annelie och Jonas med Ina och hennes kompis även dit på söndagen. Så vi var ett rejält gäng. Härligt! Utanför vår lägenhet låg en jättestor uteplats så var det där vi åt, och satte ihop våra utebord till ett rejält långbord.

Semesterhälsningar

29 Jun

Idag som förr vill vi ju gärna förmedla vad vi gör och var vi gör det på vår semester. Vi lägger in ett foto på Instagram, en kommentar på Facebook eller kanske en snabb glimt på Snapchat. Jag gör det och många med mig. Men varför? Vad är det som gör att vi har ett sånt behov av att visa omvärlden?  Och är det ett nytt fenomen? Ja, kan det tyckas, men så kom jag att tänka på hur vi gjorde förr.

Kommer ni ihåg när man var utomlands och nogsamt packade ner sin adressbok. Här skulle det minsann skrivas vykort. Det skickades inte bara vykort till de som stod nära utan även till dem som mer var bara bekantskaper. Alla skulle ha ett kort. Jag minns att jag var en mästare på det där. Men det gällde att vara snabb. Helst skulle kortet skickas under de första dagarna för att hinna hem till mottagaren innan man själv gjorde det. Det paradoxala var att man på den korta tiden inte precis hunnit uppleva något -resan ner gick bra, nu har vi checkat in…. – och själva meddelandet blev inte så fasligt spännande Soliga hälsningar från Gran Canaria – zzzz. Och det lades ut en förmögenhet på vykort och frimärken. Och frenetiskt letades det efter brevlådor.Tänk som det var då!

_DSC6370

Lago di Como

28 Jun

Så har vi kommit till den underbara sommaren, med ledighet och förhoppningsvis sol och bad och långa ljusa kvällar.

Veckan efter skolavslutningen tog vi bilen på en liten tur. Vi hade två veckor inplanerade söderut. Vi körde via Danmark/Tyskland/Frankrike/Schweiz ner till Comosjön i Italien. en helt underbar plats. Vi har ju tidigare varit vid Gardasjön som också är en fantastiskt fin sjö. Men det här var magiskt med det kalla vattnet (410 m djupt på sina ställen) och de höga bergen som ligger alldeles intill. Hit ska vi igen! Vi bodde i Menaggio på det riktigt bekväma och ganska prisvära Hotel du Lac, som låg alldeles vid vattnet. Alldeles invid gick båtar som vi tog över till Varenna och Bellagio. Magiskt!

_DSC5842 _DSC5848 _DSC5877 _DSC5922 _DSC5932 _DSC5944 _DSC5964 _DSC6029 _DSC6038 _DSC6067 _DSC6072

DCIM102GOPROGOPR5568.

DCIM102GOPROGOPR5568.

Sjung om studenten…….

10 Jun

Så var det dag att fira Frida som också tagit studenten. Frida har jag känt sedan hon var nydöpt. Jag minns speciellt första gången vi firade midsommar tillsammans. Då hade hon precis fyllt ett år. Och nu har hon tagit studenten och påbörjar sitt vuxenliv. Fantastisk

Trädet Frida  Frida 2

Första helgen i juni

10 Jun

På lördagen var det dags för finbesök. Annika med familj kom till oss för 24 timmar. Åh, vad härligt att se dem igen! Tänk att man har så mycket att prata om. Oavbrutet.

Annika och Toia

På söndagen (ja, det var ju långhelg!) var vi bortbjudna på 40-årsfest till Anneli som bor en promenad bort. Även om vi båda bor rätt centralt i vår lilla håla, så är det ändå ett stenkast till det riktiga ”landet”. På väg dit fotograferade jag det här fältet med vallmo. Som bara några dagar senare blivit helt rött. Sommar!

Vallmo

På självaste nationaldagen åkte jag och min kära mamma på tur till bland annat Östra kyrkogården i Malmö. Det är en sån otroligt häftig, jättestor och vacker kyrkogård. Mysigt att ha en dag med sin mamma, det händer för sällan, vi han med lunch och shopping också.

Kyrkogården

En härlig första helg i Juni med sol, bad, kära vänner och fest. Kan man ha det bättre.

Studenttider

3 Jun

Igår gick studenterna på vår egen lokala gynasieskola ut. En härlig stämning som spred sig i vårt lilla samhälle.

Vi var bjudna på studentfirande till Agnes. Vädret var fantastiskt,  maten likaså och sällskapet också. En riktigt fin kväll och en riktigt glad student! Nu börjar vuxenlivet för henne och det närmsta året ska hon bo i Frankrike. Det påminner mig om hur inte särskilt länge det är tills vår äldste är där. I år går han ut ettan på gymnasiet och det känns inte alls länge sedan han funderade över sitt gymnasieval. Den tid, den tickar på….

image

image

image

image

Äntligen fredag och i morgon får vi finbesök……